Pyret och hennes Päron

Igår var vi på loppis för att se om vi kunde hitta en gungstol, men ingen lycka denna gången. Men vi har ju tid på oss.. ååå det ska bli så galet kul! Nu i kväll när jag kikade runt på tradera hittade jag denna fina väggdekor.

Ååå, jag är helt kär och vill vill vill vinna den auktionen!! HOPPAS!!!

Den ska få sitta över Alvas säng.

Hon brukar komma springandes till oss på kvällen med händerna knäppta och säga, be, mamma, be. Hon är så go!

Denna bönen brukar vi be tillsammans när hon kommer springandes.

Det går en ängel kring vårt hus

Han här på två förgyllda ljus

Han har en bok uti sin hand

Nu somnar vi i Jesu namn, Amen

Varje kväll när Alva ska sova brukar vi sjunga:
Gud som haver, barnen kär

Se till mig som liten är

Vart jag mig i världen vänder

Står min lycka i Guds händer

Lyckan kommer, Lyckan går

Du förbliver fader vår

Amen...

Den har vi sjungit för henne sedan hon var typ 3 månader, varje kväll innan vi lägger henne i sängen... Hon älskar det och tycker att det är såååå mysigt!!

Jag tror att det kommer bli riktigt bra. Alva har godkänt allt, så de känns tryggt.

Ljust och vitt kommer det i huvudsak bli, känns frächt och snyggt!!

WIHII!!

När vi kom hem från Tanzania och skolan närmade sig sitt slut började planeringen om hur vi skulle kunna fortsätta vår väg tillsammans. Erik myntade nämligen några kvällar innan det stora beslutet om att bli tillsammans att om vi inte var tillsammans för alltid skulle man bli munk. Jag ville ju givetvis inte utsätta honom för detta och vi beslutade oss för att försöka komma in på utbildningar i Örebro. Det gjorde vi. Vi flyttade till varsin lägenhet, grannar dessutom och började plugga.

En varm sommardag, precis innan Erik skulle åka och jobba på kollo, tog vi med oss en pick-nick korg till stadsparken, letade upp ett mysigt hörn och satte oss på en filt. Vi myste och fikade, jordgubbar och bakelser och Erik ställde den magiska frågan, om jag ville bli hans. Jag var urlycklig och självklart ville jag bli hans, hans på riktigt. Det kommande bestod till allra största del av planering och åter planering.

070804 var datumet då vi stod i kyrkan inför våra vänner och familjer och lovade varandra att älska varandra för alltid. Jag glömmer det aldrig, och min känsla när jag tänker tillbaka på den dagen är enbart lycka. Jag är så lycklig att jag fått uppleva detta fantastiska, att dela livet, fullt ut tillsammans med den jag älskar så högt! DET ÄR EN GÅVA!

Nu sitter jag här och tittar på kort, och lyssnar på musiken vi hade på bröllopet. Det finns ingenting jag ångrar med att jag gifte mig med Erik. Visst, vi VAR unga, jag var endast 22 unga år, men jag visste vad jag ville, jag visste det så väl, och jag vet det fortfarande. Jag älskar Erik så innerligt och kärleken har förändrats på dessa 5 år, det har det, men bara till det bättre. Nu känner jag mig trygg med min man, jag vet precis vart jag har honom och han är min allra bästaste bästa vän.

Tack Erik för att du vill dela ditt liv med mig alltid, i alla bra stunder och i alla jobbiga stunder.

For you I would give the world,

For you I'll never be cold

Cause I feel that when I'm with you it's all right

And I know it's right

And I love you I love you I love you like never before...

Den 11 juni 2004 tog jag studenten. En förvirrad 19-åring som inte visste vad hon ville med livet, det är vad jag var. Jag ville göra något nytt, komma bort från min lilla håla, träffa nya människor, lära mig om livet, gå bibelskola, jobba som volontär, resa utomlands, ja drömmarna var MÅNGA, och jag hade inte en aning om hur jag skulle kunna få till alla. Jag jobbade som Personlig Assistent den sommaren, till en flicka som behövde mycket hjälp. Jag hjälpte henne att leva sitt liv. Det var tungt, tufft och givande. Sommaren gick mot sitt slut, och jag hade inte en enda plan för vad som skulle hända till hösten...

Jag skulle ta en sedvanlig promenad runt Säter tillsammans med Lillemor, när hennes telefon ringde. Jag satte mig på min vanliga plats i hennes kök och började bläddra i en tidning som låg på bänken. Ibland brukade jag bläddra igenom den och se om nån som jag kände till hade förlovat sig eller gift sig eller så. Jag fastnade på annonssidorna. OUTLOOK, med 4 månader i Afrika, lånade Lillemors dator och kollade upp det. Folkhögskola, mission och bistånd och AFRIKA!! WIHOO!! Ska jag söka, Lillemor? Ja, självklart ska du det! En vecka till kursstart, så de gällde att skynda sig. En vecka av intensiv planering, massa telefonsamtal, och packning senare befann jag mig i de småländska skogarna, helt ensam. Eller, jag kände mig i alla fall ensam, grymt ensam.

Jag var beredd att ge upp redan första dagen, åka med mamma hem igen och söka jobb i stället, jag har aldrig, aldrig känt mig så liten och ensam någonsin förut. Men jag åkte inte hem, jag stannade, och dagen efter startade skolan. Vi hade en stor uppstart i aulan och jag satt där ensam, helt utlämnad. Visste knappt vad jag gjorde där. Klassen var trevlig och jag blev kompis med Sofia typ första kvällen, hon var norrlänning och hon var "the girl next door"... 2:a dagen skulle vi gå poängpromenad, jag gick tillsammans med ett helt gäng. Erik och Erika hette två stycken i min klass. Vi gick och pratade en hel del, om musik och intressen. De var trevliga. Erik frågade om jag hade en cd på rummet, och det hade jag, han vill ekomma och spela lite schysst musik sa han, så han däk upp på mitt rum på kvällen. Vi satt säkert och pratade och lyssnade på musik till 2 på natten. Likadant 3:e, 4:e och 5:e kvällen... Hans kvälls/nattbesök blev en vana och vi pratade mycket, väldigt mycket om allt. Denne Erik är numer, MIN ERIK. Vi blev grymt tighta väldigt fort och tyckte väldigt mycket om varandra. Hösten var en bergochdalbana utan dess like, men från och med den 16 februari 2005 har vi varit ett par. Egentligen var vi väl kanske ihop mycket tidigare, men det är i alla fall det officiella datumet.

Vi var i Tanzania då, en alldeles fantastisk tid när man ser tillbaka. Det är andra tider nu, mycket har hänt och jag är så tacksam att jag hittade annonsen i Dagen den där kvällen i Lillemors kök i slutet på av augusti 2004...

Fortsättning följer...

Hon blir så stor och duktig och hon lär sig saker varje dag...

Just nu är det mycket pladder från stortjejen... hon har ju sagt enstaka ord ganska länge, men nu börjar hon på allvar faktiskt bygga meningar... Det blir inte 100% rätt hela tiden, men hon försöker i alla fall och det är det som är det viktigaste... VI är så stolta över vår flicka!!

Här kommer ett axplock (Tänk in en väldigt flickig, lite pipig röst, så kan ni nästan höra flickan.. =))

• ta bott den (ta bort den, uttalas ofta när hon tycker att hon ätit klart)
• mamma aj dää, tutte (Mamma har ont där, hon får min tutte)
• mata äta maten (Äta mat, säger hon ungefär 10 ggr varje morgon innan vi orkar oss upp och ge henne frukost.. =))

Det här är en helt galen historia som skulle kunna berättas hur lång som helst, men jag ska FÖRSÖKA fatta mig kort. Vi har länge bett, hoppats och trott att vi ska finna det perfekta stället att bo på. Vi har haft rätt höga krav på nästa ställe att flytta till, eftersom vi ändå tycker att det är OK här. Vi känner inte för att flytta en hel massa gånger nu när vi har Alva, utan vill göra det ordentligt när vi väl gör det.

Vi har letat efter ett litet radhus eller lägenhet i ett mindre hyreshus nu i snart 1 år kanske, och sånna ställen växer inte direkt på trän...

Vi har ringt på en hel massa och fått kommit på visning och fått ställe efter ställe, men det har inte känns 100 %..

Mailat har vi också gjort en hel massa, men då har vi inte haft lika mycket flyt med att få komma och kolla...

Nu till saken.. Förra fredagen hade erik hittat en lägenhet, 4a, 90 kvm, trädgård med äppelträd, bärbuskar, jordgubbsrabatt, kakelugn, fiskbensparkett, balkong och utgång från sovrummet till trädgården... Nytt kök och badrum och man skulle kunna få vara med och välja material... Han sa inget om detta till mig, men när jag kom hem gjorde jag min "dagliga koll" och hittade detta även jag. Jag ropade på Erik som sa, ja, jag såg också det, vi kanske ska maila på den? 7200 kr/ månad kändes rätt saftigt, men vi gav det i alla fall ett försök...

Mailade iväg ett ganska kort mail, med lite info om oss och så där. Helgen gick och vi fick inget svar... var rätt uppgivna, men så på måndagen (när jag hade gått hem från jobbet pga att jag mådde kass!!) ringde han och sa att han ville att vi skulle komma och kika... JIPPI!!! Vi kan komma med det samma sa vi, 1 timme senare skakade vi hand med farbrorn utanför dörren... Erik sa lite skämtsamt på vägen dit att man ju kunde fråga om man fick vara vaktis och sköte stället lite för att ev få ner hyran (dock med mycket ironi i rösten) Han hette Evert, mannen som tog oss in genom dörren och skulle visa oss runt. Han började med köket, det såg inte mycket ut för världen vill jag lova, men då pyttsar killen upp en kökskatalog och ritningar och förklarar att han ska göra om det och att vi gärna får (om vi flyttar in) vara med och bestämma kök... WIHOO!! Vidare, in på toa, inte heller de va mycket att hurra för, men då kommer det, här har jag inte tänkt så mycket, ni kanske vill ge er ut och kika på vad ni skulle vilja ha om ni vill flytta in. Ni får alltså bestämma hur ni vill att det ska se ut. Alla golv, utom fiskbens parketten i sov, och vardagsrummet ska bytas, vad skulle ni vilja ha då? Nya tapeter får vi naturligtvis välja själva. Vi kollade oss runt och älskade vad vi såg, eller vad vi skulle få se sendare snarare. Jag målade upp en bild i huvudet på hur köket och badrummet skulle se ut. LANTIGT, LANTIGT OCH LJUST SKA DET VARA!! ååå som jag drömde... När vi går rund där och kikar kommer Evert fram lite försiktigt till och och säger... jo, och om ni nu vill flytta in så undrar jag om ni kan tänka er att vara lite vaktmästare här.. Erik och jag bara tittade på varann och trodde knappt på det vi hörde... det var liksom inte sant... PRECIS det Erik hade pratat om, han frågar oss alltså om vi vill sköta om trädgården och så.. vi blev helt förbluffade och sa båda i kör, självklart, det är bara kul!! Hur mycket billigare skulle det bli då, frågar vi lite försiktigt... ja, i så fall hamnar hyran på 6200, SEXTUSENTVÅHUNDRA!!!!!! HELT GALET!! Detta händer inte!! Vi var så lyckliga att vi nästan föll en tår...

Behöver jag säga att vi tackade ja??

Så, nu har denna veckan i sjuksängen gått åt till att spana på kakel, tapeter, köksluckor, golv osv osv...

Vi är så sjukt tacksamma och ett bönesvar likt detta trodde jag faktiskt inte att jag skulle få uppleva!! Det är helt fantastiskt, verkligen!! Vi är så glada och tacksamma!!

Här är köket vi valt..

och del av badrummet...

1 april flyttar vi in, men vi har redan fått nyckeln!! JIHIII!!!

Ok, de blev inte så kortfattat, hoppas ni orkade läsa allt..?? =)

SOV GOTT!!

Ps. jag har opererat bort en visdoms tand, så hag ser ut som en hamster i ansiktet, har ganska ont, men jag är fantastiskt GLAD!!! Livet är bra!!

Vi hade det jättemysigt tillsammans. Jag älskar verkligen att leka med mina kusiner, speciellt Stella, för vi har så kul tillsammans, vi leker picknick, matar varandra, busar i mammas och pappas säng, och smyger iväg när ingen ser.

Det är så synd att vi inte bor nära varann så att vi kan ses varje dag, men mamma säger att vi får roligare när vi väl ses, och det kanske är sant, mamma brukar ju va rätt klok.. =)

Lelli älskar och oxå, men han var lite sjuk när han var här, så han orkade inte leka så mycket... han spelade mest wii med pappa.. de tyckte dom om!

Nu ska ni snart få höra det häftigaste av att som har hänt!!!

Håll till godo!

Mamma är rätt kass på att blogga, så jag får väl ta över här, i alla fall för idag. Jag vill ju berätta om vad som har hänt den senaste tiden... Julen var grym och det har hänt coola grejer här hemma... Nu ska ni få höra och se.. =)

Jag gick mitt livs första luciatåg på kyrkans julfest.. ja va lite rädd så pappa fick va me mej framme..

(De e vi längst upp till höger)

Jag bekantade mig med "Jesusbarnet" på kyrkans julfest..

... och fick min livs första godispåse.. mmm

Sen åkte vi hem till "mommo", "Leli", "Lella", "Mimi" och Ia... (Mormor, Felix, Stella, Emil och Ia) och firade jul nr 1. De va MYYSIGT!!

Mamma och pappa hade sagt att tomten skulle komma, och de gjorde ham, YIPPI!!!

Ja va inte ett dugg rädd...

jag fick en massa paket, det största av alla!

och tackade och kramade tomten när han skulle gå. Han va ju grym ju!

Sen åkte vi upp till "mamo" å "faija" (farmor och farfar) och firade julafton...

På morgonen fick jag paket

Sen gick vi till kyrkan allihopa!

och sen myste vi...

och så träffade ja tomten, igen!

Han hade grymt schyssta grejer även denna gången!

Sen har mamma och pappa varit rätt kassa på att fota, men vi hade en fantastisk jul och nyår, och jar är så glad att jag har en massa folk omkring mig som jag älskar och som älskar mig, det är verkligen coolt!

Ja pratar om dem jämt, och vill jämt kolla på dem på kort!!

Mer coola grejer har hänt, men de kommer i nästa inlägg...