Pyret och hennes Päron

Det är så fantastiskt väder ute nu, så vi ägnar mycket tid ute i lekparken och inte så mycket tid inne, framför datorn.. Så det blir ganska dåligt med bloggande just nu.. men så får de va.. =)

Utetider=förkylningstider och så även här.. Alvas näsa rinner som bara den, och härom dagen när vi var i lekparken och "lekte" med en amman pojke på tre år sa hans mamma att man brukar kalla barn med rinnande näsa för 11'an.. haha, de passar ganska bra på vår lilla ELVA just nu.. Annars hostar hon en del, men allmäntillståndet är för det allra mesta GLAD BUSIG FLICKA!!

Hon är sannerligen inte så liten längre... nu övas det på att gå för fullt här hemma... När hon går längs med saker, möbler och väggar nästintill springer hon fram, men när det kommer till att promenera på egen hand är hon lite mer försiktig... Hon tar några få stapplande steg mellan oss och mellan möbler, och för några dagar sedan slängde hon sig när hon kom fram, men nu hittar hon faktiskt balansen, och det går riktigt bra.. Än skulle jag absolut inte säga att hon går, men hon är på god väg, och kanske, kanske att hon kan promenera på sin födelsedag..

Nej, nu är det dax för mig att leta upp kudden i mörkret och hälsa på John blund...
Tack alla fina för era kommentarer, blir så glad av dem..

Ni som numer kikar in på bloggen har troligtvis fått lösenordet av mig och det betyder antagligen att du bryr dig om oss och hur vi har det.. kommentarer från våra kära och nära uppskattas extra mycket.. =)

Igår blev Alva 11 månader, 11 månader gammal. Det är ju helt galet. Om EN månad är hon 1 år. Jag kan verkligen inte fatta att det är sant. Eller ju, på ett sätt kan jag det, men på ett sätt inte. Det känns som att hon alltid har funnits, och så funderar jag på vad jag gjorde innan hon fanns. Vad hade jag för liv då egentligen?? Men samtidigt känns det som att tiden har gått så ruskigt fort. Som att det bara var några månader sedan jag låg där på förlossningen ochkämpade på som sldrig förr i mitt liv.
Mycket har förändrats det senaste året. Mycket har blivit bättre, en del saker har blivit jobbigare och mer krävande. Det är dubbelt. Men att kärleken till min lilla skrutt växer för varje dag som går och att jag är evigt tacksam för denna fina skatt är i alla fall ett faktum. Hon är en sån enorm välsignelse för oss, och vi älskar henne så otroligt högt!!

Som många kanske vet närmar det sig lillans 1års dag, och det ska vi ju såklart fira med råge!!
Idag har varit en såndär fixar dag! I morse åkte vi ut till willys och handlade basvaror eftersom de blir så mycket billigare än att handla på ICA Nära.. I alla fall, vi åkte dit, samt uträttade lite andra ärende. Lillan satt som ett ljus i vagnen och flitrade med var och varannan kotte som gick förbi. Sedan hem och börja baka... Först bullar, sen chocolar chip cockies och sen dumlekakor. Jaaa, det ska bli kakkalas! Ska försöka hitta lite recept på sockerfria kakor där man ersätter socker med frukt till lillan. Hon får ju inte äta socker... Men hon måste ju oxå få nått gott!!
Vi har dock inte varit de roligaste päronen idag eftersom vi stått och grejet hela dagen.. men hon har klarat det bra tycker vi, men vissa undantag...

Igår kväll hade vi några vänner på besök. VI åt, pratade och spelade spel. Tack kära ni för en fantastisk kväll!!

Jag vill bara visa bilder på den goda fruktsalladen vi hade gjort!!

Igår (lördag) morse låg vi och drog oss en lång stund.. I fredags kväll var Lillan och jag nämligen på en supermysig tjejkväll och då blir rutinerna lite rubbade och vi blev därmed lite mer trötta. Men när vi hade legat ett bra tag (halv 10) och gosat kom vi på att vi både behövde och ville ut i det fina vädret. Det blev en tur ut till våra gamla "hemtrakter" i stan där vi handlade lite på en affär som är betydligt billigare och bättre än vår lilla butik här hemma. När vi skulle åka hem med alla kassar fick vi vänta på bussen en lång stund, vilket vi definitivt inte hade nått emot. Det var ju så ljuvligt väder!!

Här kommer turen i lite bilder!!

Jag har länge funderat på om jag ska ha kvar bloggen eller inte, och nu har jag kommit fram till att jag vill det. Det är av två anledningar, nämligen att nära och kära ska kunna läsa bloggen för att se vad som händer... OCH att vi ska kunna gå tillbaka hot och kika in den lilla och se vad som händer med henne...

Nu har jag dock bestämt att jag ska fortsätta att blogga, men på ett annat sätt. Jag kommer att lösenordsskydda bloggen, och ni som vill fortsätta att läsa om oss får helt enkelt lämna er mailadress i kommentarsfältet så skickar jag er lösenordet!!

Detta kommer att ske om någon vecka kanske... så skynda skynda innan de e för sent!

Helgen som gick var vi hemma i min hemstad av två speciella anledningar. Lillans kusin tillika mitt gudbarn fyllde tre år ochmin kära mamma fyller 50 idag. Jag har inte velat skriva något på bloggen om detta då jag varit lite rädd för att kanske försäga mig. Det var nämligen såhär att vi hade en överraskningsfest för vår kära mamma i lördags. Hon trodde att hon skulle på treårskalas till F, men i själva verket hade vi planerat,m lagat mat, fixat och trixat ihop en överraskningsfest för henne. Det blev verkligen lyckat. Min syster ringde henne strax innan hon skulle åka och bad henne åka och fixa en grej, och snäll som mamma är gjorde hon detta, inget ont anade hon. Hon traskade in och på en given signal bärjade alla sjunga, och fram kom vi från vår lilla gömma. Ett 40tal personer som alla var där av en anledning, att vi älskar vår fina mamma och för att vi ville göra något för henne.

Ja, det var i alla fall hur lyckat som helst, vad som var mindre lyckat var att batteriet i vår kamera dog efter första kortet, så jag kan tyvärr inte bbjuda på så mycket, men de finsta bilderna sitter ju i minnet.. =)

Tack alla för att ni var med och gjorde min mammas fest så bra!!